Har precis tryckt i mig två baguetter med massa mumsigt i! Ost och gurka i den ena och ägg i den andra så nu är jag redigt mätt vill jag påstå~

Fick hem Damien och hans nya peruk igår också. Han har varit hos flickvännen min men när han kom hem igår och jag fick fixa till peruken blev han så fin så jag dog lite QwQ

Ni får bild på både min lunch och min otroligt fina pojke~

Listade ut att det är jobbigt med två bloggar så jag håller mig till den här x3

Sitter i soffan och dör framför filmen The Mist. Är hemma från skolan idag för att jag helt enkelt inte orkar. Har sprungit mellan toan och sängen hela natten, rädd för att förlora middagen jag åt igår så jag är helt slut. Till på köpet fick jag reda på en del jobbiga saker igårkväll som slog ut min hjärna. Inte en kul kväll igår.

Håller på att äntligen få ner mer tid på en novell jag jobbat med rätt länge (hoppas på att det någon dag ska bli till en bok) och tänkte att jag kan vara elak och lägga ut en del av den här för att se vad ni andra tycker om den och om ni tycker om den tillräckligt mycket kanske jag fortsätter posta bitar ur den här :3 

Enjoy the reading~ 

~~~

Kapitel 1.

Det var bara någon timme kvar innan balen skulle börja men jag orkade inte stressa, jag erkände tyst för mig själv att det började bli dags att ändra på min livsstil så att man inte skulle stanna lat hela livet. Jag hade precis duschat och stod framför min helkropps spegel och fönade håret medan jag funderade på vad det var jag skulle ha på mig innan jag gav mig gsäjlv en mental spark i arlset när jg kom på att jag hade löst det där för länge sen. Mitt namn är Kat Himitsu och jag är 16 år, mina föräldrar heter Karl och Eva Eriksson och anledningen till att jag inte har samma efternamn som dom är för att jag helt enkelt inte vill. Därför bytte jag namn till Himitsu som på japanska betyder 'Hemlighet', mina föräldrar bryr sig inte så mycket om vad jag heter eller hur jag såg ut bara jag inte var uppkäftig mot dom. Mitt hår är långt och korpsvart, ända ner till min svank med blåa slingor lite här och var genom hela håret. Jag är 173cm långmd en smal midja och hyffsat smidig, i vissa fall kan jag till och med vara graciös! Jag är inte den typiska tjejen som alltid går runt i korta kjolar, älskar rosa och konstant är på jakt efter nya klänningar när jag köper kläder. Istället går jag i stora pösiga byxor och öper gärna skjortor och munkjackor som är flera storlekar för stora. Mycket bekvämare.

Nu är det så att jag har gått på Highway High i tre år, så det är avslutningsbalen jag ska på nu ikväll. Det är en extremt konstig skola med flertalet elever som sticker ut ur mängden på olika sätt. Bara se på mig, går i förstora kläder och har blåa slingor i mitt hår. Sen finns det en kille, och han sticker verkligen ut! Han är lång och smal, men ändå muskulös på något sätt. Han har kort askblont hår med en grön slinga i luggen ochh an går jämnt klädd i svart. Han gör det till och med oftare än mig och jag går i det typ 4 dagar i veckan. Men trots det så är han grymt snygg. Det är något med hans utstrålning som får honom att dra allas blickar till sig. Han skulle lugnt kunna bli skolans populäraste kille men han har inget intresse för tjejer eller sport, faktum är att det ända man ser honom göra är att läsa, skriva eller enstaka fall rita. Jag vet inte hur många gånger jag har försökt prata med honom men jag hade bara fått enstaviga svar tillbaka så det slutade med att man helt enkelt slutade försöka.

Jag suckade och drog handen genom mitt nu halvtorra hår. 'Det kommer bli kul att se hur den här dagen slutar.', tänkte jag för mig själv och gick till garderoben för att öppna de båda dörrarna och ta fram klänningen jag skulle ha på mig. Jag hade suttit och slösurfat framför tradera en kväll och hittat den där och det var samtidigt som jag förde över pengarna till säljarens konto som jag bestämde mig för att jag skulle gå på balen trots allt. När klänningen hade kommit hem och jag hade lagt ut den på sängen så verkligen skrek den efter att användas så jag tog mod till mig och provade den. Självklart så kom mamma in när jag hade klänningen på och stod och betraktade mig själv i spegeln. ''Men herre Gud Kat!! Vad fin du blev i den klänningen!'' sa hon och sprang fram för att krama om mig och jag kunde känna hur hennes tårar rann ner på mina bara axlar. ''Mamma, ta det lugnt, balen är inte fören om en vecka och dessutom provar jag en bara nu. För att se så att den verkligen passar som den ska.'' Jag tvingade henne att lämna rummet och pustade ut. När jag tänkte tillbaka på det nu så kunde jag faktiskt ha varit lite snällare mot henne men ibland blir hon bara för mycket.

Jag drog mina fingrar över det silkeslena tyget och tvekade en stund. 'Hur kommer alla reagera egentligen? Ingen i skolan har ju sett mig i klänning förut', tänkte jag innan jag skakade på och drog på mig klänningen. När den varpå och satt som den skulle satte jag mig vid mitt lilla sminkbord och ställde upp min lilla spegel för att sminka mig, ännu en sak jag i princip aldrig gjorde. Efter massa olika försök till olika sminkningar så blev jag äntligen nöjd med lätt markerade ögon, lite rouge och svagt glossade läppar Nu var jag redo för balen. När jag skulle gå ner för trappan till hallen hörde jag hur det ringde på dörren och jag tänkte att det säkert var någon granne som ville något eftersom att ingen på skolan hade frågat om jag ville vara deras date till balen bara det att när pappa öppnade dörren och den snygge men mystiske killen från killen stod där, rak i ryggen och klädd i en kostym som fick honom att se ut som en fotomodell så hade jag tydligen missat något. ''Godkväll herrn, jag heter Kyle och jag är här för att ta med Er dotter till skolbalen'', sa han och fyrade av ett bländande leende mot pappa så att han blev tvungen att ruska på huvudet för att kunna svara. ''J-Javisst, jag tror hon kommer ner snart. Kat?! Din kavaljer väntar!'' skrek han. ''Här är jag'', sa jag och tog sista steget ner för trappan och såg hur både Kyle och pappa tappade hakan. ''Jag blev precis klar'', sa jag med ett snett leende och lade tillbaka en hårslinga bakom örat innan jag gick mot dom. Kyle mötte mig halvägs in i hallen och kysste mig på handen, ''Lika vacker som alltid ser jag''. Jag rodnade och kunde inte komma på något vettigt svar så jag valde att vara tyst medan han förde mig mot dörren och vidare ut i kvällsmörkret. Det sista jag hörde innan vi klev in i hans pappas bil var min pappa som ropade efter mig att jag skulle komma ihåg att ha så kul. När vi satt där i bilen kunde jag inte låta bli att snegla på honom då och då och märkte till slut att han satt och fullkomligt stirrade på mig, som om jag vore mat. Och vad jag vet smakar inte en tjej som är sminkad , duschad i hårspray och parfym särskilt gott. Men vad vet jag? Jag har aldrig smakat. Jag rös ofrivilligt till och började kolla ut genom fönstret istället för att se på honom. Nu var jag helt plötsligt rädd för hur kvällen skulle sluta. 

Det dök upp en liten story i mitt huvud när jag var ute och gick med hunden för bara några minuter sedan så jag tänkte att jag kan lägga ut den här. Sen får vi se om jag fortsätter på den eller inte.
Enjoy~

~~~

Dom hade alla sagt det som jag redan visste. Man kunde inte älska någon som henne. Det är fel och mot lagen. Dom hade alla sagt det, antingen till mig eller bakom min rygg, "Du kan inte ha ett förhållande med henne. Det är bara fel och vidrigt." Men jag brydde mig så klart inte. Hade jag aldrig gjort.
Nu sprang jag där genom skogen, med kvistarna som fastnade i kjolen eller mitt långa hår. Blåbärsriset med sina bär som färgade mina fötter blåa. Snart framme. Snart...

Där var den. Öppningen till gläntan där jag visste att hon skulle stå och vänta på mig. Min vackra nattens varelse, min älskade demon.
Jag tog första klivet ut på gläntan och mina ögon fastnade direkt på henne. På det svarta håret som glänste som sammet i ljuset, på de vaksamma men lekfulla ögonen, på munnen som kröktes till ett leende som lovade så mycket mer än livet i denna skog. De små huggtänderna som mer än en gång smakat på min hud. Hon höll ut handen mot mig och trots dom svarta och vassa naglarna tog jag den och klev in i hennes famn.
''Äntligen är du här min häxa..." Viskade hon mot min kind.
"Jag är alltid med dig min demon." Svarade jag innan jag böjde lätt på nacken och kysste henne.

~~~

Så vad tycker ni? :3